FRÅN UNG TALANG
TILL VÄRLDSDOMINANS
Hon är extremt privat och extremt offentlig på en och samma gång. Nöjesbladets Joni Nykänen dokumenterar Beyoncés väg från supertalang till megastjärna.
Från första början var det tänkt att Beyoncé Giselle Knowles skulle bli stjärna. Hon föddes den 4 september 1981 och började redan som sjuåring uppträda i talangshower.
– Hon var ett gulligt men riktigt blygt barn. Hon kom in i ett rum och ville vara osynlig. Men när hon gick upp på scen och sjöng Beatles kunde vi inte tro att det var samma tjej. Hennes självförtroende kom fram. Hon fick stående ovationer, säger Beyoncés mamma Tina Knowles, som senare blev Destiny’s Childs stylist.
I gymnasiet började Beyoncé sjunga i grupp tillsammans med kusinen och bästa vännen Kelly Rowland och skolkompisarna LaTavia Roberson och LeToya Luckett. Deras manager blev senare Mathew Knowles – Beyoncés far och Rowlands förmyndare.
Mathew styrde gruppen med järnhand och var villig att viga sitt liv åt att hjälpa dottern att slå igenom. Han satte allt på spel och sa upp sig från ett välbetalt jobb. Mamman sydde scenkläder och stylade Beyoncé i sin salong.
Till en början hette de inte Destiny’s Child utan Girls Tyme. Namnet Destiny’s Child bytte de till först när de skrev skivkontrakt med Columbia 1997.
Men vägen till kontraktet var svårare än vad man skulle kunna tro. 1993, när Beyoncé var endast tolv år gammal, medverkade hon och Girls Tyme i tv-programmet ”Star Search”. Men det blev ingen vinst. Det var ett rockband, Skeleton Crew, som tog hem segern. Ett definierande ögonblick i ”B”:s karriär.
– I mitt huvud skulle vi uppträda i ”Star Search”, vi skulle vinna och vi skulle få ett skivkontrakt och det var min dröm hela tiden, säger Beyoncé.
Ungefär vid den tiden träffade hon pojkvännen Lyndall Locke, och de skulle fortsätta vara ett par i ett decennium. Senare har han vittnat om hur Beyoncés pappa Mathew, som också kallades ”Big Mac”, var hjärnan bakom ”Project Beyoncé”.
– Låt mig säga att det inte gick att jiddra med Big Mac. Han förhörde mig om vem jag var och vad jag hade för avsikter. Han gav mig en föreläsning om att inte ”strula till någonting”, har Lyndall berättat.
Han förstod vad Mathew syftade på. Det handlade om att se till att Beyoncé inte skulle bli gravid.
1998 kom debuten ”Destiny’s Child” och gruppen fick en hitlåt med ”No, no, no”. Men singeln var betydligt starkare än övriga låtar på albumet. Materialet visade dock att det fanns potential.
– Den första skivan var framgångsrik men inte väldigt framgångsrik. Det var en neosoulplatta och vi var 15 år. Det var för vuxet för oss, sa Beyoncé till The Guardian 2006.
Ännu större blev nästa album ”The writing’s on the wall” året därpå, med låtarna ”Bug a boo”, ”Jumpin’ jumpin’” och ”Bills, bills, bills”. Men ”Say my name” var den stora hiten.
Framgångarna, bland annat en Grammy-vinst, var ett stort steg för Destiny’s Child. Det blev också tydligt vilken stjärnpotential Beyoncé Knowles hade. Men delvis var det också därför som spänningar uppstod i bandet. Luckett, Roberson, Rowland och Knowles försökte komma överens.
– Vi provade allt. Samtala med vår kyrka, vår ungdomspastor. Men det var två mot två. Vår vision om gruppen var annorlunda än deras. De andra två (Luckett och Roberson, reds anm) ville att Destiny’s Child skulle vara mer ”street” och mindre kristet, berättade Beyoncé i The Guardian.
Luckett och Roberson klagade också på pengar, men Beyoncé hävdar bestämt att alla fick 25 procent var.
– Det var en stressig tid för mig och Kelly. Vi var deprimerade och sårade, säger hon.
Beyoncé lämnade inte sitt rum på flera dagar och hon slutade äta. Hon ifrågasatte vilka som var hennes riktiga vänner. Luckett och Roberson stämde Destiny’s Child.
Hela Beyoncés karriär har varit noga regisserad och planerad, med väldigt få inslag av skandaler eller offentliga sammanbrott. Men under den här perioden upplevde hon att hon blev attackerad av media. Luckett och Roberson menade bland annat att Mathew Knowles hade favoriserat Beyoncé och Kelly eftersom de bodde under samma tak. De ville inte längre att han skulle vara deras manager. Efter det fick de sparken och ersattes av Michelle Williams och Farrah Franklin.
Inom ett år hade även Franklin lämnat och Destiny’s Child var nu en trio. Det blev allt mer uppenbart att huvudpersonen hette Beyoncé Knowles.
– Jag var alltid ledaren för gruppen, jag hade mest talang. Jag skrev alla våra låtar och var den bästa sångaren i början, har Beyoncé sagt till Nöjesbladet.
Hon har berättat om stunder då hon fick nog av berömmelsen och framgångarna på grund av det hårda arbetstempot. Sin pappa/manager Mathew beskriver hon som en arbetsnarkoman.
– Han förstår inte gränser på samma sätt som min mamma, sa Beyoncé till Nöjesbladet efter släppet av soloalbumet ”B’day”.
Att alltid vara på topp var nära att driva stjärnan till sammanbrott.
– Jag har känt mig kontrollerad, svag och förvirrad.
När ”Charlie’s angels”-låten ”Independent women pt 1”, singeln ”Bootylicious” och albumet ”Survivor” gjorde succé 2001 befäste hon ännu tydligare sin position som frontfigur. Hon började också få en allt starkare position som positiv förebild för unga kvinnor delvis tack vare sina
hälsosamma kroppsideal.
Singeln ”Survivor” illustrerade ett tydligt budskap. Destiny’s Child hade överlevt som grupp trots en häftig turbulens.
– Vi har gått igenom mycket. Vi gick igenom dramat med de avhoppade medlemmarna och alla tänkte ”åh, inget mer Destiny’s Child”. Men vi sålde till och med fler plattor efter alla förändringar. De problem vi hade under våra tio år gjorde oss tajtare och bättre, sa Beyoncé i en intervju.
När varken TLC eller Spice Girls längre var aktiva hade Destiny’s Child blivit den största tjejgruppen i världen.
Efter flera år som en av världens bäst säljande akter gjorde Destiny’s Child ett uppehåll för att ägna sig åt enskilda soloprojekt. Det blev tydligt att Kelly Rowland, Michelle Williams – och framför allt Beyoncé Knowles skulle kunna klara sig på egen hand. Där någonstans föddes den megastjärna som i dag är Beyoncé.
Under hela sin karriär har Beyoncé även haft skådespelarambitioner. Men karriären inleddes blygsamt jämfört med till exempel Whitney Houstons debut i ”The bodyguard”.
Beyoncé spelade huvudrollen i MTV-projektet ”Carmen: a hip hop opera” (2001) och följde upp den prestationen med ”Austin Powers in Goldmember” 2002. Komedin blev en stor ekonomisk succé men sågades av kritikerna. Beyoncé Knowles fick inte heller något större erkännande som komedienn i rollen som ”Austin Powers-bruden” Foxxy Cleopatra.
På musikfronten övertygade hon dock på ett helt annat sätt. Hennes första soloplatta ”Dangerously in love” kom 2003 och hon fick sina två första listettor med ”Crazy in love” och ”Baby boy”.
Beyoncé Knowles hade fått facit. Hon klarade sig alldeles utmärkt på egen hand. Och det var inte bara inom musiken som Beyoncé gjorde avtryck. 2004 kunde man plötsligt hitta ordet ”bootylicious” i Oxford English Dictionary.
Det började kännas som en tidsfråga innan Destiny’s Child var historia. 2004 kom plattan ”Destiny fulfilled” som skulle bli deras sista. Den var framgångsrik men hade inte samma kraft som ”Survivor”. De tre medlemmarna fortsatte att se sig om efter projekt på andra håll. Strax efter att Destiny’s Child sagt tack och adjö till publiken med sin sista turné strålade bandmedlemmarna samman igen 2006. Anledningen var att gruppen förärats en stjärna på Hollywood Walk of Fame.
– Vi började när vi var nio år gamla och nu står vi här med en Hollywood-stjärna, sa Beyoncé Knowles.
Parallellt hade Beyoncés kärleksliv blivit mer och mer intressant. Jay-Z och Beyoncé träffades för första gången i oktober 2001. Inom 18 månader skulle de spela in tillsammans och även inleda en relation. Men det skulle ta två år innan de bekräftade att de är ett par.
Trots att Knowles och Jay-Z hade olika bakgrunder kom de bra överens och ”03 Bonnie & Clyde” (från Jay-Z:s album ”The blueprint 2: the gift & the curse”) skulle bli deras första duett.
Hon kom från en medelklassfamilj i Texas och hade en närmast fläckfri image. Han var ett musikaliskt geni med kriminellt förflutet.
Inledningsvis ville Beyoncé ogärna prata om sin relation. När de möttes var det få som trodde att paret skulle bli ett av världens mäktigaste kändispar. Nu har de varit gifta i tio år. I en intervju med Oprah Winfrey 2013 berättade Beyoncé Giselle Knowles-Carter hur det gick till när de blev ett par:
– Vi var vänner i ett och ett halvt år innan vi gick på någon dejt, vi pratade bara med varandra i telefon.
Tillsammans gjorde de supersuccé med singeln ”Crazy in love” 2003. Beyoncé i förgrunden och Jay-Z i bakgrunden. Hennes debutalbum på egna ben fick namnet ”Dangerously in love” och nu fanns det nya undertoner i Beyoncés persona. Hon var mer vuxen och oberoende. Materialet på plattan kunde locka den som gillade Destiny’s Child men också publiken som brann för hiphop.
Albumet ”Dangerously in love” gick in som Billboard-etta och succén var ett faktum. Parets Knowles-Carters kärlek och affärer visade sig vara ett lyckat koncept. 2017 skrev Forbes att Beyoncés personliga tillgångar ligger på omkring tre miljarder kronor medan Jay-Z landar kring sju miljarder kronor.
– Jag är aldrig tillfredsställd. Jag har aldrig träffat någon som jobbat hårdare än vad jag gör i den här branschen, sa hon i en Forbes-intervju.
Vid tiden för ”Dangerously in love” kunde man också se henne i en ny filmroll, ”The fighting temptations” mot Cuba Gooding Jr. Den blev ingen större succé – men floppade inte heller. Det skulle dröja till 2006 innan Beyoncé fick en stor framgång på vita duken – och den kom i form av ”Dreamgirls”.
När hon väl hade lagt Destiny’s Child bakom sig kom albumet ”B’day”. Den fick ett blandat mottagande i USA. I samband med ”B’day”-släppet berättade Beyoncé att hon var nära att bli knäckt av arbete.
– Det är mitt eget fel. Jag ville tillbaka i arbete. Och nu straffas jag. Nej då, jag är lycklig. Men det finns stunder då jag känt att jag inte orkar mer, sa hon till Nöjesbladet 2006.
Albumet därefter – ”I am … Sasha Fierce” (2008) satte griller i huvudet på många fans. Valet av titel hade dock sin förklaring.
– Det är ett alter ego som jag har skapat, någon som tar över när det är dags för mig att jobba och stå på scenen. Hon skyddar mig och den jag egentligen är. Hon står för den roligare, mer sensuella, mer aggressiva, mer frispråkiga och glamourösa sidan, sa Knowles i ett pressmeddelande.
Även den plattan gick in som nummer ett på Billboard.
Låten ”Single ladies (put a ring on it)” nominerades till Bästa musikvideo på MTV Video Music Awards 2009 men Beyoncé förlorade till Taylor Swift. Detta fick Kanye West att storma in på scenen och avbryta och förstöra Swifts tacktal. Kanye West tog mikrofonen från Swift och förklarade att han ansåg att Beyoncé borde vunnit priset, eftersom hon gjort ”en av tidernas bästa videor”.
När Beyoncé vann ett pris senare samma kväll kallade hon upp Taylor Swift till scenen.
– Jag skulle vilja att Taylor Swift får sin stund, sa ”B” och hyllades för sin generositet.
Efter att ständigt ha varit på sin vakt när det gäller privatlivet började Beyoncé öppna sig. I HBO-dokumentären ”Life is but a dream” berättade hon om ett missfall som slog tillvaron i spillror 2011.
– Jag var gravid för första gången och kunde höra hjärtslagen, den ljuvaste musik jag hört i mitt liv.
Enligt US Weekly pratade hon och Jay-Z om namn och fantiserade om hur babyn skulle se ut. Bara för att allt skulle vändas upp och ned en vecka därpå.
– Jag flög tillbaka till New York för en kontroll – hjärtslagen var borta. En vecka tidigare hade allt varit bra, men nu hördes ingenting. Det är det sorgligaste jag har varit med om.
Förkrossad sökte Beyoncé tröst i musiken.
– Jag satte mig i studion och skrev den sorgligaste låt jag någonsin skrivit. Det var den första låten jag skrev till mitt album och det var den bästa terapi jag kunde få, berättade hon.
Låten ”Heartbeat” hamnade aldrig på något album men finns med i dokumentären ”Life is but a dream”. 2011 gav Beyoncé också sin pappa Mathew sparken som manager.
– Jag är tacksam för allt han har lärt mig, sa Beyoncé i ett uttalande.
Pappa Knowles kommenterade också händelsen:
– Affärer är affärer och familj är familj. Jag älskar min dotter och är mycket stolt över vem hon är och allt som hon har uppnått, säger han.
I januari 2012 föddes Blue Ivy Carter. Parets första barn. Inom kort skulle det också bli känt att Jay-Z under flera års tid hade varit otrogen mot sin fru. Otroheten sjöng Beyoncé själv om på sitt album ”Lemonade” (2016). Jay-Z bad om ursäkt till Beyoncé för sina tidigare tillkortakommanden som äkta make på plattan ”4:44” i fjol.
I en dokumentär med titeln ”Footnotes” kommenterade Jay-Z äktenskapsproblemen.
– Det här är mitt liv. Vi skapade ett stort, vackert förhållande som inte byggde på hundra procent ärlighet och därför började allt falla isär. Saker började hända som allmänheten lade märke till, berättade han.
Han förklarade att paret var tvungna att inse att de behövde börja om från noll.
– Vi tvingades komma till insikten att ”okej, vi river det här och börjar om från början”. Det är det svåraste jag någonsin gjort.
Ett steg på vägen var den gemensamma turnén ”On the run” 2014. Nu verkar det som att paret har löst sina problem, och i juni förra året välkomnade de tvillingarna Sir och Rumi.
I en intervju med David Letterman i våras förklarade Jay-Z att deras relation har återhämtat sig.
– Jag hoppas att vi är på en bättre plats i dag men ändå jobbar vidare. Kommunicerar. Och växer.
När Beyoncé ställer sig på Friends Arena-scenen den 25 juni gör hon det åter med Jay-Z vid sin sida.
